Jag är ledsen... Jag vet allt det där om att använda färdigheter från DBT - dialektisk beteende terapi men just nu vill jag bara gråta, nej jag vill dö!!!!
Jag kunde inte plugga idag, ingenting och på måndag har jag prov från medicin.
Jag tänkte på MrD och det vad vi hade sagt till varandra. Det vad jag försöker hela tiden säga -älska mig som jag är eller låt mig gå vidare. Jag bad honom om att vi ska prata, komma överens, hitta kompromis. Men han hade sagt att felet ligger hos mig att det jag som ser problem i allt och måste lugna mig ner. Ok men hjälp mig, gör det inte svårare. Jag tycker att efter tre år borde man ha ganska lika gemensamma mål, värderingar, åsikter att man anpassar sig till varandra. Men det hade jag fel. Och jag är ledsen att det pågick så länge.
Jag vet att stor del av det hela är mina svårigheter men han anstränger sig inte att visa att han älskar mig, vill ha mig. Vi hade inte sex på över tre månader är det normalt ? Det är min första förhållande som man bråkar så mycket istället att ha det mysigt, lugn och skönt.
När vi pratade igår frågade jag hur han vill göra i helgen? Men som vanligt han är jätte upptagen. Så upptagen att jag ska inte komma och sova med honom i sama säng, äta. Han behöver inte hålla mig i hand hela helg. Jag kunde vara i växthuset, plocka ogräs förberedda inför höst och plugga till den gävla prov. Men nej, man ska bråka. Precis i såna situationer hör av sig min Borderline jag har lust att ta rak blad och göra ett par snit på armen för att lugna ner mig, slippa tänka. Min själv destruktivitet är enorm just nu och jag hoppas att jag slipper psyk den här gången.
Kommentera